Gånggrift i omgivande hög. Högen är ca 23x22 m (V-Ö) och intill 2,7 m h. Den närmast rektangulära kammaren är ca 6 m l (N-S) och 2,2-2,7 m br. S gavelstenen är ca 1,2 m l och 0,4 m tj, N gavelstenen är ca 1 m l och 0,2 m tj. V sidan består av fem stenar 0,4-1,5 m l och 0,2-0,4 m tj. I Ö långsidan syns två stenar 0,8-1,2 m l och 0,4-0,7 m tj. Över kammaren ligger tre takblock 1,7-3,6 m l och 1,0-1,8 m br samt 0,5-0,7 m tj. Ca 2 m S om S gaveln ligger fyra hällar 1,2-2,3 m l (V-Ö), 0,6-1,4 m br samt 0,2 m tj. I två av dem synes borrhål. Kammarens N och mellersta del saknar fyllning till ett djup av intill 1,2 m. S delen är jordfylld. Gången, som i Ö långsidan är ca 7 m l och 1,4-1,5 m br. Den saknar fyllning till ett djup av intill 0,8 m. Förutom nyckelstenen, mot vilken ett block vilar, täckes gången av tre takhällar. Dessa är 1,4-1,9 m l (N-S) 0,7-1,2 m br samt 0,4-0,7 m tj. I högen står några stubbar. Vid Ö långsidans S del är 2 st kalkstenshällar "nichstenar" på 0,5 m avstånd från varandra, ca 0,5 m br (Ö-V) 0,05 m tjoch 0,1 m h. Gånggriften undersökt av Montelius och Retxius 1872 varvid påträffades en hjärtformig pilspets av flinta, spån och skrapor av flinta, knacksten av bergart, bärnstenspärlor, beredskap, lerkärlsfragment, skelett av ca 80 människor sam tben av svin, ko, räv och mård. Säve omtalar att kullen kallas Qvarnbacken och att här har stått en kvarn. En del takhällar lär ha tagits bort när kvarnen byggdes.